Hoppa till textinnehållet

Rusta privatekonomin – gör ett stresstest

Two woman having a meeting. One shows a protocol

Hur påverkas din plånbok av ökade priser, stigande räntor eller om din inkomst försämras? Med ett stresstest får du reda på vad som händer om dina ekonomiska förutsättningar skulle ändras – och hur du kan rusta dig för det.

Ett stresstest innebär att du stämmer av hur din totala privatekonomi påverkas av förändringar, till exempel om du skulle bli arbetslös, om priserna går upp eller om räntorna på eventuella lån stiger.

Det är klokt att stresstesta sin ekonomi med jämna mellanrum. Då får du reda på hur dina marginaler ser ut och vilka förändringar du kan behöva göra i ditt sparande och med dina utgifter för att ha en trygg privatekonomi. 

Ett stresstest kan göra det lättare att se om och i så fall vilka utgifter du skulle behöva dra in på. Det kan också hjälpa dig att förstå hur stort buffertsparande du behöver

En buffert är ett sparande för oväntade eller snabbt ökande utgifter. Rekommendationen är att man har två till tre månadslöner efter skatt i buffert, men det kan så klart variera beroende på livssituation och hur stora fasta utgifter man har. 

Stresstesta din inkomst

Börja med att stresstesta din inkomst. Vad har du i inkomst efter skatt idag, inklusive eventuella bidrag. Det vill säga, hur mycket kommer in på ditt konto varje månad.

Hur skulle din inkomst påverkas om du skulle bli arbetslös eller sjukskriven en längre tid? Är du med i en a-kassa får du ersättning på 80 procent av din lön upp till 33 000 kronor per månad före skatt. Maximal ersättning är alltså 26 400 kronor per månad före skatt. Är du inte med i någon a-kassa har du rätt till en grundersättning på drygt 11 000 kronor per månad före skatt.

Det är väldigt stor skillnad på din inkomst om du skulle bli arbetslös om du är med i en a-kassa eller inte. Det är viktigt att försäkra sin inkomst och att gå med i a-kassan är bland det första man bör göra när man börjar jobba. Har man en högre inkomst än inkomsttaket kan det även vara klokt att komplettera med en inkomstförsäkring.

Privatekonomiska tips

  • Gör en budget över dina inkomster och utgifter. Finns det utgifter du kan dra ner på? Glöm inte småutgifterna, det handlar ofta om mer pengar än man tror.
  • Har du svårt att betala en räkning, hör av dig till företaget för att se om du kan dela upp betalningen.
  • Jämför avtal och priser. Du kan spara pengar genom att byta avtal på till exempel olika abonnemangstjänster eller samla försäkringar på samma ställe.
  • Gå med i a-kassan, det säkerställer en grundinkomst om du skulle bli arbetslös. Har du högre inkomst än taket i a-kassan kan det vara en god idé att teckna en inkomstförsäkring.
  • Se även över övriga försäkringar, såsom hemförsäkring, sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, mm.
  • Stresstesta din ekonomi, dvs se vad som händer om t ex räntan ökar, mat- eller elkostnader ökar eller om du skulle bli arbetslös.
  • Var inte rädd för att ta hjälp för att få koll på din ekonomi.
     

Exempel stresstest inkomst. Kronor per månad, före skatt

Lön Arbetslös med a-kassa Arbetslös utan a-kassa
25 000

20 000

11 200

30 000

24 000

11 200

40 000

26 400

11 200

50 000

26 400

11 200

 

Med en inkomstförsäkring kan du försäkra inkomst över taket inom arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan). Har man en högre lön kan det vara klokt med en sådan försäkring, annars blir skillnaden i inkomst väldigt stor om man skulle bli arbetslös. Kostnaden för en inkomstförsäkring beror på hur hög inkomst man vill försäkra.

Stresstesta dina utgifter

I tider av inflation ökar hushållens utgifter för det mest nödvändiga. Prisökningar är oftast olika inom olika utgiftsposter, men för att få en uppfattning om hur privatekonomin påverkas kan man lägga ihop alla utgifter man har, förutom utgifter kopplade till boendet, och räkna upp med inflation.

Utgifter kopplade till boendet bör man räkna på separat. Bor man i en hyresrätt ingår ofta uppvärmning och vatten, däremot får man räkna med att hyran ändras mellan åren. Bor man i bostadsrätt har man dels en månadsavgift som kan öka, dels har man sannolikt ett bolån där räntan kan ändras (se separat avsnitt). Bor man i eget hus har man sannolikt ett bolån (se separat avsnitt) men också driftskostnader som kan ändras.

- Uppvärmning och el är stora utgifter för många hushåll i eget hus. Dessa utgifter kan vara svåra att ha koll på. Men börja med att titta på dina fakturor vilken förbrukning i kWh du har, därefter kan du räkna ut kostnaden för din förbrukning och därmed också hur dina utgifter ändras om priset per kWh stiger.

 

Exempel stresstest utgifter. Kronor per månad.

Matkostnad Prisökning 10% Prisökning 50%
3 000

3 300

 

5 000

3 500

 

 

Elkostnad Prisökning 10% Prisökning 50%
2 000

2 200

3 000

3 000

3 300

4 500

5 000

5 500

7 500

 

Stresstesta kostnad för eventuella lån

Förutom inkomster och levnadskostnader behöver man också ha koll på vad som händer med kostnaden för eventuella lån om räntan stiger. Har man rörlig ränta varierar kostnaden med räntan, har man bunden ränta så påverkas inte kostnaden. Däremot kan ju räntan vara en annan den dag det är dags att binda om lånen, det kan man också behöva ha ekonomiska marginaler för.

Bolån är de lån med lägst räntor, har man andra typer av lån behöver man även kolla av dem. Tänk också på att man betalar ränta på krediter, har man ett kreditkort är det klokt att betala av totalbeloppet varje månad.
 

Exempel stresstest lån. Lånekostnad, kronor per månad (före ränteavdrag, dvs det som händer på bankkontot)

2%  1 000 000 2 000 0000 3 000 000
Ränta

1 670

3 330

5 000
Amorterig (2%)

1 670

3 330

5 000
Total lånekostnad

3 340

6 660

10 000

 

3%  1 000 000 2 000 0000 3 000 000
Ränta

2 500

5 000

7 500
Amorterig (2%)

1 670

3 330

5 000
Total lånekostnad

4 170

8 330

12 500

 

4%  1 000 000 2 000 0000 3 000 000
Ränta

3 300

6 670

10 000
Amorterig (2%)

1 670

3 330

5 000
Total lånekostnad

5 000

10 000

15 000