Hoppa till huvudinnehåll

Så påverkar ändringarna i 3:12 reglerna dig som företagare

3:12-utredningens förslag syftar till att göra reglerna för fåmansföretagare enklare och bättre. Här är de viktigaste förändringarna och så här påverkar de dig som företagare.

Två personer arbetar tillsammans med en dator

Ny beräkningsregel för gränsbelopp

För närvarande beräknas gränsbeloppet, alltså den del av utdelning eller kapitalvinst som beskattas med 20 procent, enligt förenklingsregeln eller huvudregeln.

Utredningens förslag innebär en sammanslagning av dessa två regler till en gemensam beräkningsregel där grundbeloppet höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp (ett inkomstbasbelopp motsvarar 76 200 kronor, 2024). 

Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget. Äger man andelar i flera företag, fördelas grundbeloppet proportionellt mellan företagen. 

Utöver grundbeloppet kan en lönebaserad del läggas till, motsvarande 50 procent av de utbetalda bruttolönerna i bolaget och dotterbolag. En viktig förändring är införandet av ett schablonmässigt löneavdrag om 8 inkomstbasbelopp som ersätter dagens löneuttagskrav, och att den så kallade fyraprocentsspärren tas bort. 

Detta innebär att delägarna inte längre behöver kontrollera att de uppfyllt lönekravet innan årets slut och möjliggör för fler delägare att kunna nyttja den lönebaserade delen. Taket för lönebaserat utrymme om 50 gånger den egna lönen kvarstår dock, vilket innebär att en viss lön ändå behöver tas ut. 

Gemensamt takbelopp

En annan förändring är att de två olika takbeloppen för utdelning och kapitalvinst slås samman till ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp. Detta nya takbelopp gäller för både utdelningar och kapitalvinster under beskattningsåret och de två föregående åren. 

Denna förändring är en stor förbättring för utdelningar eftersom takbeloppet räknas per år enligt nuvarande regler.

Uppräkningen av sparad utdelning slopas

Enligt nuvarande regler görs en uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Denna uppräkning föreslås att tas bort vilket innebär att sparat gränsbelopp inte längre kommer att räknas upp med statslåneränta plus 3 procent. 

Detta missgynnar delägare med stort sparat utdelningsutrymme men utredningen anser att detta kompenseras med det högre grundbeloppet. Förslaget innebär även förändringar gällande förräntningen av omkostnadsbeloppet. Räntan (statslåneräntan plus 9 procent) får endast beräknas på omkostnadsbelopp över 100 000 kr. 

Karenstid och kvalifikationsregler 

3:12 reglerna innehåller tidsgränser som avgör när aktierna övergår till att bli okvalificerade och därmed beskattas med 25 procents skatt. Detta brukar kallas karenstid eller trädaperiod. 

För trädabolag och bolag med utomstående ägare föreslås karenstiden sänkas från dagens fem till fyra år. Förslaget innebär att dagens tidsgränser genomgående kortas ned med ett år och påverkar därför även bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet. 

Trots förhoppningar om tydligare regler för utomståenderegeln och "samma eller likartad verksamhet", kvarstår dessa utan större förändringar. Utredningen nöjde sig med att endast kodifiera i lagtext att det krävs ett utomstående ägande om 30 procent. Motivet till detta är att kvalifikationsregler i hög grad styrs av omfattande praxis och att större förändringar skulle skapa rättslig osäkerhet. 

Förslaget är ett steg mot att underlätta för företagarna att fokusera mer på sin verksamhet och mindre på komplicerade skatteregler, men reglerna kommer även fortsättningsvis att vara komplexa. 

Närståendebegreppet ändras

Närståendebegreppet begränsas så att syskon (inklusive syskons make och barn) inte längre räknas som närstående. Detta innebär att delägaren till exempel inte behöver beakta syskons verksamhet vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade eller inte. 

Vidare föreslås att fåmansföretag årligen ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om ägare och andelsinnehav, inklusive förändringar. En och samma beräkningsmodell av gränsbelopp och ökade uppgiftsskyldigheter möjliggör bättre automatisering av reglerna och kontrollmöjligheter för Skatteverket.

Vad händer härnäst?

Det är viktigt att notera att detta är ett förslag från utredningskommittén och ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen. Förslaget ska nu genomgå remissarbete och diskussioner innan det kan bli lag, med planerat ikraftträdande den 1 januari 2026. Remissvaren ska ha inkommit senast den 18 oktober 2024. 

Gällande regler och föreslagna regler

 Gällande regelverkLagrådsremissen
(kommande regler)
Beräkningsregler
för gränsbelopp
Förenklingsregeln 2,75 IBB1
(221 600 kr) eller huvudregeln
(baseras på kontant utbetalda
löner i bolaget).

Förenklingsregeln och
huvudregeln slås ihop till en
gemensam regel.

Man utgår från ett grundbelopp
om 4 IBB (322 400 kr) som ska
fördelas på andelarna. Äger man
andelar i flera företag, fördelas
grundbeloppet proportionellt
mellan företagen.

Lönebaserat
utrymme

50 procent av kontant utbetalda
löner får nyttjas vid beräkning
av gränsbelopp, om ägaren
uppfyller löneuttagskrav och
kapitalandelskrav.

Ägaren måste äga minst 4 procent
av kapitalet (fyraprocentsspärren)
och ta ut en viss lön.

Taket för lönebaserat utrymme
uppgår till 50 gånger den egna
lönen.

Den lönebaserade andelen
kvarstår (50 procent av kontant
utbetalda löner), men ett
löneavdrag om 8 IBB (644 800 kr)
införs per delägare.

Dagens löneuttagskrav och kravet
på minst 4 procent ägande tas
bort.

Maxbeloppet på 50 gånger den
egna lönen kvarstår. Detta innebär
att viss lön ändå behöver tas ut.

Förräntning och
uppräkning

Förräntning (SLR2 + 9 procent) får
beräknas på allt omkostnadsbelopp
när huvudregeln används.

Sparat utdelningsutrymme räknas
upp med SLR + 3 procent årligen.

Förräntningen (SLR + 9 procent)
ska endast gälla den del av
omkostnadsbeloppet som
överstiger 100 000 kr.

Uppräkningen (SLR + 3 procent) av
sparat utdelningsutrymme tas bort
helt.

TakbeloppDet finns två olika takbelopp:
90 IBB (7 254 000 kr) för utdelning
och 100 IBB (8 060 000 kr) för
kapitalvinst.

De två takbeloppen kvarstår.

Utredningen föreslog ett
gemensamt takbelopp om 90 IBB,
men detta finns inte med i
lagrådsremissen.

Karenstid
(trädaperiod)

Karensperiod på 5 kalenderår.

Karenstiden påverkar hur länge
en andel anses kvalificerad, samt
tillämpning av utomståenderegeln
och regeln om samma eller
likartad verksamhet.

Karenstiden sänks genomgående
till 4 kalenderår.
Syskon som
närstående
Syskon (inklusive syskons make
och barn) räknas i dag som
närstående. Detta kan påverka
bedömningen av om andelarna är
kvalificerade.

Syskon fortsätter att vara
närstående.

Utredningen föreslog att syskon
inte skulle räknas som närstående,
men detta förslag finns inte med i
lagrådsremissen.

Dotterföretag
(definition)

Särskild definition av dotterbolag
vid beräkning av löneunderlag.

Mer än 50 procent av kapitalet
krävs.

Den särskilda dotterbolagsdefinitionen
slopas.

Aktiebolagslagens definition
av dotterbolag ska tillämpas
i stället. Möjliggör dubbel
koncerntillhörighet.

Utomståenderegeln

Undantagsregel som innebär att
verksamma fåmansbolagsägare
beskattas med 25 procent
skatt, under vissa villkor, när
utomstående ägare innehar
minst 30 procent av andelarna i
företaget.

I dag finns inget fastslaget i
lagtext om krav på minst 30
procent utomstående ägande.

Utredningen föreslog att kravet
på minst 30 procent utomstående
ägande skulle kodifieras i lagtext.

Förslaget finns inte med i
lagrådsremissen, vilket innebär
att nuvarande praxis fortsätter att
gälla.

1 Inkomstbasbelopp, i uträkningen används IBB för 2025 (80 600 kr) Tillbaka
2 Statslåneränta vid utgången av november året före beskattningsåret Tillbaka

Private Banking

Vill du ha hjälp med att placera och förvalta en förmögenhet om minst 1 miljoner kronor?

Som Private Banking-kund får du hjälp med både vardagsekonomi och dina långsiktiga finansiella planer, och dessutom en egen rådgivare och tillgång till alla våra specialisters samlade kompetens.

Lara Hemming
Skattejurist på Swedbank Private Banking

Andra läser också

Så sparar du dina bokföringsunderlag

Som företagare är du ansvarig för att bokföringen upprättas enligt gällande regler och att den sparas på rätt sätt. Häng med, vi förklarar mer.

Äga, leasa eller betala på avbetalning – vad är bäst?

I artikeln reder vi ut vad som är bäst. Att äga eller leasa utrustning, eller betala på avbetalning? Ja, oavsett om man driver café, är målare eller lantbrukare är det idag vanligt att inte binda sitt kapital i utrustning.

0